Vem bestämmer vad du köper?

 

Vi vill gärna tro att vi är medvetna individer som tänker själv, men när vi vaknar upp på våren och vill ha fräscha pastellfärger föds det begäret knappast ur ett tomrum. Vi är omringade av impulser: vi ser hur folk i vår bekantskapskrets klär sig, hur personerna på reklampelarna klär sig och i våra telefoner roterar med jämna mellanrum budskap om vad vi borde köpa.

 

Dolda budskap genom marknadföring

 

När vi ser på TV får vi först signaler om vad vi borde vilja köpa via reklamen och hoppar vi över reklamen så är det lätt hänt att vi får reklam också via våra TV-serier. Har du märkt att under de senaste åren har det börjat synas allt mer reklam i TV-serier? Ett bilmärke ”råkar” zoomas in ett ögonblick eller huvudpersonen använder sin telefon så att logon klart och tydligt syns. Det här är sällan en slump, utan medveten marknadsföring. Det är viktig att lära sig att känna igen marknadsföring, och inse att marknadsföring inte nödvändigtvis är samma som fakta.

 

Enligt Svenska Yle (2015) tar vi emot 5000 budskap via marknadsföring per dag. 200 av dem är regelrätta övertalningsförsök. 1-2% av dem är medvetna. Det betyder att vi tar emot olika budskap omedvetet hela tiden. Kan du identifera dessa?

 

Tröstshoppa

 

Ibland kan ens ha-begär vara relaterat till ens livssituation. När allt annat i livet tycks gå fel kan det vid vissa tidpunkter kännas som att det enda som ger lycka är att köpa något. På samma sätt kan ha-begäret vara relaterat till din tidsanvändning. Vem har tid att gå till köpcentret eller shoppa på nätet när du är upptagen och trött? En ledig eftermiddag kan däremot i kombination med en träff med vänner på stan göra att ha-begäret exploderar.

 

Marknadföring, att uppfinna ett behov

 

Företag kan också vara duktiga på att uppfinna behov som du inte trodde hade. För några decennier sedan skulle ingen ha tänkt att vi behöver parfymerade mensskydd, men det behovet har genom listig reklam planterats inom oss. På samma sätt existerade ännu i början av 1900-talet inte könsskodade barnkläder – både flickbebisar och pojkbebisar använde vita kläder. Men i och med att det började födas mindre barn blev företagen oroliga för minskad försäljning och vips hade man uppfunnit olikt färgade kläder. På det viset kunde företagen sälja dubbelt så mycket i en familj med en flicka och en pojke.

 

Nästa gång du får en impuls att köpa något, ta dig en stund att fundera på varifrån impulsen kommer. Fundera på om du verkligen behöver köpa och fundera på om det är värt det.

 

 

 

Vidareläsning:

 

KKV: Faktapåståenden och jämförelser i marknadsföring

 

YLE: Så påverkar reklamen dig

Uppgifter i klassrummet:

 

1.
I artikeln i Svenska yle klassificeras sex olika sätt att påverka ditt köpbeslut: Återgäldande, knapphet, gillande, sociala bevis samt förpliktelse och konsekvens. Kan du hitta konkreta exempel på på hur var och en av dessa metoder syns i din vardag?

 

2.
Baserat på artikeln, vad är sådana faktorer som räknas som omedvetna budskap?

 

3.
Om en tillverkare säger att deras produkt (en dator) har den bästa prestandan, stämmer det då? Läs länken från konsumentverket. Vad gäller om samma tillverkare påstår att deras dator är den snyggaste?

 

4.
När blev du senast övertalad att köpa något? Kan du identifera hur och varifrån det begäret kom?

Jaa somessa >>
Share on Facebook

Facebook

Tweet about this on Twitter

Twitter